tom
hela långa historian.
Många undrar säkert hur jag gått ner så mycket i vikt och så.Tänkte berätta de nu hur de hela började och mina anledningar.
Kan börja med att våren 2010 12 april tog min pappa livet av sig .
Ett gevär och ett skott sen fanns inte min pappa längre.
Min pappa led utav en sjukdom som hette manodepressiv biopulär .
Denna sjukdom gjorde att han var manisk och när han var det gjorde han mycket dumt som han inte visste om , och han var då sjukligt uppåt.
Han kom in på psyket 4 gånger.
Sista gången han kom ut tog dom bort hans medeciner,han va ju frisk ? men så var de ju inte.
Jag kommer ihåg han kom ut den 23 mars 2010 ,jag va så jävla lycklig.
Äntligen kanske mamma & pappa kunde finna tillbaka till varandra efter att dom gjorde slut, men dom gjorde slut pga sjukdomen att dom inte kunde hålla tsm.
Mamma hjälpte honom genom de mesta.
Pappa hörde häxorna i skogen och att farfar ropade på honom uppe i himmelen.
En annan grej som denna sjukdomen gjorde var att pappa blev deprimerad .
De han också känner när han är deprimerad är att han känner sig som en värdelös människa en värdelös pappa och en person som bara ställer till det för andra.
Men pappa var inte värdelös han var bästaste .!
Pappa ville alltid hjälpa människor och på andra att må bra .. Den sista han tänkte på var nog sig själv i alla lägen och de gjorde han ända in i döden.
Många resonerar att de är väldigt egoistiskt att göra som han gjorde .
Men han var inte det, utan han gjorde som han gjorde för att vi skulle slippa honom , och hans sjukdom.
Pappa var ju den bästa, snällaste och mest omtänksamma människa som fanns för mig , jag stog så otroligt nära min pappa och vi gjorde så mycket tillsammans.
Jag mådde dåligt,sjukt dålig.
Började skada mig själv och kände att jag var en sån världelös människa.
Jag sket i skolan, pratade inte med någon om något, lämnade allt och kändes som att jag stog ensam kvar.
Men vilken tur att jag hade världens bästa mamma som fanns för mig i alla lägen.
Efter ungefär en månad..
Jag va i skolan, kommer aldrig glömma.
Hade en makeup lektion de va ju de roligaste av allt på hela veckorna!
In kommer min gudfar som jag stog väldigt nära, och han kollar på mig och skakar på huvudet, jag förstog att någonting stog fel till.
Han bad att få prata med mig, när jag kommer ut så stog även min gudmor där.
Dom berättade att min mamma hade vart med i en bilolycka,att hon hade krockat med en lastbil och åkt under och blivit klämd.
Jag föll ihop på golvet klarade inte av att stå.
Det kändes precis som att få en kniv i hjärtat, bara fall ihop känslomässigt.
Efter ungefär en månad 23 maj omkom min mamma i en bil olycka efter just en jävla månad efter att pappa tog livet av sig.
Bodde då hos mina gudföräldrar.
Jag släppte allt sket i allt började med att dricka alkohol på veckor dagarna sket i skolan skadade mig ännu mer.
Jag började även med droger,som jag har ärr av idag.
Mina gudföräldrar fanns verkligen där för mig 24/7 men det räkte inte till.
När jag en dag en vecka efter på tisdagen föll ihop i skolan i central kapprummet så förstog lärarna att de var något som inte stog rätt till.
Efter blodprov m.m såg dom att jag hade tagit droger och att mina armar var borta.
Jag fick då börja gå hos soc,som verkligen inte gjorde något bättre.
Dom gjorde det värre.
Jag kom till fosterfamilj och fick då flytta från åmål till Göteborg.
Att komma till en sån stor stad och ny familj och inte få komma med sina syskon efter som jag va " psykiskt sjuk" som soc kallade mig.
De sätte spår på mitt hjärta.
Efter några månader där nere så träffade jag en pojkvän.
Han gjorde verkligen allt bättre.
Sen tog de slut efter några månader.
Mådde både fysiskt och psykiskt dåligt.
Min fosterfamilj gjorde att jag trodde jag mådde bra de gjorde jag ett tag iaf.
Senare
Det var i höstas, fick mig en pojkvän som en kompis varit tillsammans med,vi var väldigt bra kompisar men känslor går inte o styra sa jag och det var så det var.
När tiden gick så gled jag ifrån alla tjejer i klassen (eftersom vi går i samma klass jag o hon) och då så kände jag hur alla dom blev i en grupp och jag lite utstött, de tog jag väldigt hårt och de blev en himla massa mas så jag hade tänkt o byta klass. då började några kg falla ifrån mig. Senare så blev jag ovän med ännu en tjej i min klass som jag varit kompis med och gått i samma klass i sen ettan också från åmål. Då blev allt kaos och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. det var på jullovet och när jag kom tillbaka hade jag gått ner ifrån 65 till 60 kg, därefter så hamnade jag i sitsen att jag inte åt mycket och inte var alls sugen på mat. Min ork försvann och jag var stressad och allt gick fel, någon månad senare blev de ett himla problem med min pojkvän och då hade jag börjat få ångest för allt som jag stoppade i mig. jag hade fått bulimi.Detta ledde till problem för mig, jag var inte mig själv och jag kunde inte äta en chokladboll utan att få upp den, jag hetsåt någon gång i veckan och jag tänkte gud vad fet jag är. min kropp var mindre men jag kände detsamma.Mina tankar var konstiga och jag var orolig för allt, hela mitt självförtroende försvann och jag klarade inte av skolan och jag var aldriig hemma.Jag var otrevlig mot mina fosterfäldrar, uppskattade ingenting och jag ville inte göra något.En dag när jag varit borta och jag ville iväg så ringde jag mina fosterföräldrar och dom nekade att jag skulle få göra det, jag blev så sur och dum så då erkände jag de för dom. Både hamnade i en väldig chock.Mellan mig och min pojkvän tog de slut och jag fall samman, jag ville inte göra någonting men jag gjorde de bästa av situationen. Jag var med kompisar och alla andra som fick mig på andra tankar, de gick uppåt och jag kände "nu har jag ett problem mindre".
Mina lärare hade även reagerat i början av de hela på hur dåligt jag mådde och dom sa att jag skulle prata med någon, och dom jag ska ge mest uppskattning till är mia olsson och sandra nordkwist som alltid fanns där och stöttade mig.
Efter några veckor så tog jag och gick till en kurator och pratade.Jag fick ut mig allt och jag kände vilken lättnad.
och efter några få samtal så kände jag "varför håller jag på såhär?"
Nu kan jag sammnfatta att när jag var tillsammans med min pojkvän mådde jag dåligt av de,de sista. inte pga honom, utan mig som gjorde att jag blev för orolig och då påverkade det honom. Jag klarar mig riktigt bra med mina kompisar och min familj,jag har de riktigt bra och jag lever livet. jag har stöd och, jag kan även säga att jag gick ner från 65-67 till ca 53 kg.
Sen när jag började må lite bättre så hände det igen.
Jag blev ovän med min allra bästavän dagen efter nyår.
Hon hade haft sex med min ex pojkvänn och de vart bara några veckor efter och när han sa att han verkligen ville hjälpa mig och att han verkligen saknade mig så kände jag att de va äkta.
Men efter nyår förstog jag att de inte hade kunnat vara äkta.
Jag gick då ner ännu mer från 53kg till 45 kg.
Idag har jag bulimi ännu och jag väger 47 kg.
Mår piss över allt, orkar inget,känner mig världelös och bara vill bort.
MEN lycklig är jag på utsidan.
Men nu vet ni insidan.
Så nu vet även mina kompisar som jag berättat lite för,fått reda på det hela.
så snälla..sluta snacka om mitt liv nu vet ni allt och det känns ganska skönt.
Instängd med en massa ord.
så snälla..sluta snacka om mitt liv nu vet ni allt och det känns ganska skönt.
Instängd med en massa ord.
i väntan..
JA.
Jag har skaffat blogg igen,okej.
Denna gången ska den handla om mitt liv och min fritid,ja sån skit.
Kommer ett inlägg efter detta, måste bara skriva och ah. Det skriver jag ENDAST för att folk går runt och snackar om de som har med mitt privat liv att göra, och jag tycker de är jävligt störande att lärare/vuxna kommer fram till mig och frågar idiotiskt äckliga saker som folk snackar om. Så därför ska jag skriva hur det ligger till.
I väntan på headern.
Denna gången ska den handla om mitt liv och min fritid,ja sån skit.
Kommer ett inlägg efter detta, måste bara skriva och ah. Det skriver jag ENDAST för att folk går runt och snackar om de som har med mitt privat liv att göra, och jag tycker de är jävligt störande att lärare/vuxna kommer fram till mig och frågar idiotiskt äckliga saker som folk snackar om. Så därför ska jag skriva hur det ligger till.
I väntan på headern.
p&k
